Tramphilosophies

Idag flög min hamster iväg. Hamster heter som de flesta vet något annat men jag föredrar namnet hamster. Idag lämnade hon götet för Hawaii. Snart lämnar Mozzarellina mig för sitt "hemland" Italien. NOg för att jag är van vid att skiljas från mina vänner. Piraten lämnar land minst ett par gånger om året för att skeppa runt på de sju haven, men jag vet ju om att hon alltid kommer hem till mig igen och har vant mig vid att hon seglar iväg titt som tätt.Mozzarellina däremot, hon har varit vid min sida i 13 år.Jag försöker att inte tänka på att hon ska lämna mig. Visserligen bara för ett halvår men för mig känns det som att jag ska amputera en fot eller liknande! Tack och lov har jag kvar så många andra fina människor vid min sida. Till Hamster: Good damnit, jag saknar dig redan. Till Mozzarellina: varinte orolig, Bauletta kommer och hälsar på.

när jag ser på statistiken att de finns de hoppfulla läsare som går in på bloggen för att se om jag orkat bry mig om deras behov. Frånvaron skyller jag på att jag äntligen fått semester, som tillbringats ute på landet hos mormor. Vad skönt det har varit att fly staden för att få andas lite frisk luft och ta hand om min mormor. Vi har varit på skogspromenader och letat efter svamp och spanat efter vildsvin. Jo, de finns där,men tyvärr såg vi endast spåren efter dem. Jag var lite besviken men man kan inte få allt. Ni som försökt kontakta mig vet att det har varit svår då täckningen inte varit fantastisk. Den bästa täckningen infann sig när jag gick ner till sjön och gick runt vid strandkanten, jeansen uppkavlade på benen och fötterna i vattnet. Lite molnförmörkelse hann vi även med att se, iaf jag och min moster som insisterade på att jag skulle ta med mig mobilen när jag skulle ut och titta ensam på den. "Ifall de kommer vargar" envisades hon. Vargar? Äsch, de är räddare för mig än vad jag är för dem. Folk på min gata mördas för sin mobiltelefon, då blir man rädd. Jag tog dock med telefonen ut och använden den som ficklampa. Pannlampan får en bara att känna sig som en klumpig enhörning.Nåja, nu ska jag ta tag i bloggen igen. Promise...

Imorgon är det final för Brunchrapporten i P3. Brunchrapporten är kanske det bästa som har hänt public service på länge och imorgon är det sista dagen. Kommer jag klara mig utan Henrik Torehammar och hans e-team? Så många gånger jag gått på jobbet med hörlurarna i öronen, lyssnandes på Brunchrapporten och skrattat för mig själv åt allt det roliga som sägs.Folket på labbet har nog trott jag varit galen och kanske är det därför John Cusack look-aliken inte vågat säga hej på 4 veckor? Det jag kan trösta mig med är att jag med slutar på jobbet och skulle kanske ändå inte kunna lyssna när jag sitter på föreläsning. Imorgon ska jag dock lyssna med min bästa hörsel och insupa varenda ord. Brunchrapporten kl 11-13 i P3. Missa inte!

Imorgon är det sista dagen på SS. Nu väntar två veckors semester innan det är dags att släpa sig, nja,snarare skutta iväg till uni ien.Inget väcker studielusten så bra som en hel sommar på jobbet. Känslorna inför morgondagen är blandade. Jag känner instinktivt för att så fort jag är färdig, stämpla ut och galoppera genom sjukhusets korridoren sjungandes "freedom, freedom" och veva med armarna inför alla stackars patienter. Samtidigt som det känns redigt gött att få lite ledigt känner jag ett visst vemod. Denna sommaren på SS har varit min bästa sommar där (har jobbat 3 sommrar på SS). Började sommaren på mitt gamla ställe och hade kul med mina gamla vänner. Den andra månaden spenderades på ett nytt ställe. Med nytt ställe menar jag lunch/frukostrum. Arbetställen byter jag oftare. Jag fick snabbt nya vänner och vi blev gött gäng i åldrarna 18-29 som satt runt ett litet bord och skämtade friskt. Efter någon vecka hade en ritual redan tagit form och utvecklats. Högläsning av allas horoskop. På morgonen läste någon i gruppen upp det västerländska och det österländska horoskopet för alla runt bordet. Vid lunch läst O som alltid köper GT, upp horoskopen för oss. Imorgon är det sista horoskopuppläsningen för alla då vi slutar allihop imorgon.Vem ska nu läsa mitt horoskop? SvD har inte ens horoskop. Tack alla för den här sommaren! /P

behöver man inte alltid göra om man är smart som jag. Häromdagen köpte jag ekologiska äpplen i min näraffär, tyvärr upptäckte jag att äpplena inte var lika goda som mitt samvete. Här har man köpt dyra äckliga äpplen. Vad göra? Slänga? Nejfan, jag är student. Istället fick jag den finurliga idén att skära dem i bitar, lägga dem i en form och strö lite kanel och honung över dem och skjuts in i ugnen. Resultatet blev "jättegott" (Mat-Tina röst). Det blev som en nyttig äppelkaka. Dock gör sig äpplen bäst råa annars då många av de antioxidanter och vitaminer försvinner när man värmer upp dem, men om ni vill göra ngt av era äckliga äpplen är det bara att knycka mitt knep. /P

Jag är tankspridd, glömsk och har en helt tokig otur. Allt detta hade givit mig ett outhärdligt liv om det inte varit för min extrema "tur i oturen" eller "röta" som för det mesta, inte alltid dock, gör att det mesta ordnar sig ändå. Igår va jag,matrosen och datanörden på Bishop Arms för att dricka öl (iaf jag, de andra drack ngt cideraktig, snuskig grej som kallas Bulmer) och snacka. När jag sen sitter på vagnen hem till lyan inser jag att mitt headset till mobilen är borta. Paniken sprider sig i kroppen, headsettet är mitt liv, hur ska jag annnars kunna genomlida jobbet om jag inte får lyssna på P3 i mobilen? Tack och lov var hjärnan med i alla fall och jag ringde biskopen när jag kom hem och berättade att jag misstänkte att jag tappat mitt headset hos dem. Idag ringde jag igen och den vänliga personalen meddelade att headsettet låg och väntade på mig. Ska dit och hämta det sen, innan vi går till parken. Tur i oturen, det är jag det :) /P

A och jag hade en intressant diskussion häromdagen. Vi vill göra en polisanmälan. Vi känner oss bestulna. Någon eller snarare några snyltar på oss. Tränger sig på, tar av det som inte är för dem, inte ännu i alla fall. Vi har kännt av det ett tag och efter kortare efterforskningar och observationer har vi avslöjat förövarna och vad som har blivit stulet. Till alla födda över 1986,håll i väskan och lyssna noga! Vi blir bestulna på vår generation. De skyldiga är, folk födda under 1987. Vi har upptäckt och när ni tänker efter håller ni säkert med, att tjejer och killar, men framförallt tjejer som är födda efter 1987 snyltar på oss äldre åttiotalister. När jag och mina vänner var i början av tonåren klädde vi oss relativt vanligt, förutom vissa inslag av jazbyxor och buffaloskor. Mobiltelefoner och liknande skaffade man sig först på slutet av högstadiet och vin och stressbekymmer var sånt som ens föräldrar sysslade med. Nuförtiden klär sig majoriteten av alla ungdomar i samma kläder som vuxna, inklusive underkläder som hör till. Trettonåringar har egna modebloggar och predikar om sex och mode. Alla har en mobiltelefon och stressar över allt och alla. Bloggerskan Blondinbella är ett praktexemplar för dessa generationssnattare. I hennes blogg kan man läsa om hennes "vuxenliv", resor, jobb, mode, äldre pojkvän och högtflygande planer. Inget fel i att förverkliga sin drömmar etc, hon har ett gött driv, men hon är ju för fanken bara 17! Inte ens A och jag som är 22 lever så vuxet och gjorde det framförallt inte när vi var 17 själva. Dessa ungdomar har så bråttom att bli vuxna att det känns som de missar sin egen ungdom. De vill leva samma liv som vi äldre åttiotalister och rusar ifrån sin egen generation i jakten på vår. De här snyltarna är de som varit ungdomar på 2000 talet. Vi som är lite äldre hade kommit en bra bit in i ungdomen när vi bytte decennium. Skillnaden i samhällskulturen under 90-talet och 2000-talet är stor och detta gör ett avtryck i den generation som växer upp nu.Måste alla ha så bråttom? Jag skrev ett inlägg tidigare i bloggen om pressen som åttiotalist, men här är ett större problem, för nu nafsar yngre folk en i hälarna. Håller ni med, eller är vi helt vilse i pannkakan?

Jag har skaffat mig en ny mobil. Med en hel skärm och fungerande radio. Sådär, nu kan ni applådera, göra vågen, hoppa på mig eller sucka av lättnad. De tog mig typ ett halvår sen mobilen pajjade att skaffa en ny, men nu mina vänner är uppdraget slufört.

Som ni märkt har jag inte bloggat på ett tag men de har varit så fint väder att jag har låtsats att jag haft semester. Varit ute på donsö och solat, tittat på hällristningar med syrran och hunden och varit i stockholm över helgen, där det visserligen inte va soligt utan snarare regnigt. Om ni ska till huvudstaden så måste jag rekomendera Vin&Spritmuséet som jag o AM var på. Ett intressant museum där man får reda på vinet och spritens historia, tillverkning etc. På muséet finns även något så fiffigt som en kryddorgel, där man kan trycka på en knapp för att känna vad olika kryddor doftar. Man kan även trycka på knappar för olika sorters sprit och så får man se vilka kryddor som utmärker den likören osv.Man kan även få lyssna på 200 olika slags snappsvisor via en dator, något som road oss ett bra tag. Hoppas er vecka varit skön den med/P