Tramphilosophies

ska man skratta eller gråta?

Ska man skratta eller gråta?

Ja det va tankten  när jag prövade handlingars offentlighet i praktiken genom en  läsestund på tingsrätten, kul att jag liknades mot en autistisk person. Det är det knappast de dragen jag har. Snarare tvärtom. Nåja nu ska jag nu packa ihop och dra från staden. Imorgon är det begravning för älskade mormor. Det kommer bli hur fint som helst. Att sminka mig är inte att tänka på för imorgon.Jag är en sån som gråter på bröllop, begravningar, åt filmer och tv-serier, böcker etc. Hur myckt tårar som kommer produceras imorgon vill jag helst inte tänka på nu. Men inte ens vattenfast mascara kommer hjälpa.

Idag kom en tidning jag väntat på. En julklapp från Pia och Fredrik och Axel. Nämligen den här http://www.spraktidningen.se/ Så nu har jag något att gotta mig med på bussen, språknörd som jag är.

Ser fram emot att få träffa de här två:


och

Sorgligt att din mormor är borta... Ja, jag kände inte henne. Känner inte dig. Men.



"Gräset sjunger" är ganska tung. Kommer inte ihåg vad jag läste när min farmor gick bort, men när min bästa vän dött läste jag David Brin.



Science-fiction är kanske inte din grej. Men om du vill fly en stund så är "Little, Big" av John Crowley fin. Det är också en bok som mår bra av att läsas lite i taget, när man har annat att göra.

Skänker dig och din mormor en tanke idag. Bilden på frodo och den gigantiska pinnen får mig att le, därför råder jag dig också att tänka på de minnena du hade med din mormor som fick dig att le. Det hade hon nog uppskattat :) kramar

Jag tänker på din mormor och min mormor idag, låt dom vila i frid. Jag tänker givetvis även på dig idag, min kära vän, jag hoppas du kommer igenom denna jobbiga period så mycket starkare. Det som inte förgör oss, gör oss oss.