Tramphilosophies

Varför tänker jag aldrig innan jag öppnar munnen? idag när jag och A stod matkön på jobbrestaurangen (han bjöd mig på lunch. sweet.) så kände jag magen kurra för 99 gången denna dagen. För att skynda på processen att få sin mat sa jag:
"Jag är så hungrig att jag skulle kunna äta en patient"
Kvinnan som langar upp maten tittade upp från disken och gav mig världens längsta "du är fan sjuk i huvudet din jävel"- blick. Jag insåg snabbt hur fel det lät  speciellt eftersom jag står i gröna operationskläder och rättade mig genast.
"Jag är inte kannibal" , förklarade jag högt varpå kvinnan fortsatte blänga på mig och resten av matkön skruvade besvärat på sig.  A bet ihop så hårt han bara kunde för att inte asgarva. Självklart gjorde detta processen ännu längre.