Tramphilosophies

De hänger instängda i garderoben. Får sällan komma ut. Känna på hur det är i det fria. De har blivit lovade fester, galna nätter, middagar och annat kul. Tyvärr får de oftast bara följa med på ett äventyr innan de blir förpassade till sin galge. De börjar med kärlek vid första ögonkastet. Komplimangerna flödar och jag kan inte sluta lovprisa dem. Kom med mig hem! Hos mig får du det bra. Förälskelsen är intensiv men ack så kort. Redan efter första natten har passionen lagt sig. Jag vet inte vad jag ska göra av dem så jag ignorerar dem. Ibland, oftast i samband med att jag ska ut på galej eller liknande går jag in till dem. Deras besvikelse sticker mig i ögonen. De har blivit lurade och nu överröser de mig med dåligt samvete. Jaja, nästa gång, säger jag och hoppas att de köper min lögn, men inte ens jag tror på vad jag säger.

Jag funderar på att göra mig av med dem. Sälja dem eller ge bort dem. I alla fall en av dem. Kanske den turkosa? Eller den svarta med rosor från Cannes? Den rosa från New York? Min balklänning?

Problemet är att jag inte kan göra mig av med dem för jag älskar dem fortfarande. Kanske inte lika passionerat och galet som jag gjorde när jag först mötte var och en av dem, men jag har fortfarande känslor för dem.

Så de får fortsätta att hänga i garderoben och deppa. Jag har dock bestämt mig för att om de ska få vara kvar så måste jag använda alla minst en gång innan sommaren är slut. Deal?

/P